18 Mars

Vaknade imorse på Fias soffa, vi chillade, käkade frulle såg på tv. Sen, egentligen alldelles för sent åkte jag hem.

Väl hemma så har jag städat, satt upp massa bilder och annat skoj, lagat matlådor, varit på ica och köpt väggkludd, bytt lakan, tvättat, tagit ett bad.

Ni kanske förstår vart jag vill komma, jag har gjort allt annat än att plugga. Verkligen allt annat, nu har jag bara ångest att jag har litteraturexamination på 250 sidor som jag inte ens öppnat. Det löser sig nog. Inte ens restuppgiften har jag gjort som måste vara inne senast måndag.

Jag vill ha sol, värme, barmark och lite förbannad jävla närhet.

Känslan av ensamhet som jag trodde att jag skulle klara mig ifrån har jag inte klarat mig ifrån, den finns här hela tiden och gnager i mig. Ensamheten. Det grå, tunga målnet av ensamhet som växer och växer. Snart väller det upp i tårar eller någon annan idiotisk reaktion.

Jag känner mig bara så förbannat stört jävla ensam stundtals...

Behövde bara säga det.

Med kärlek!