8 Juni

Hemtentan är inne och jag har inget vettigt att göra egentligen.
Ingen litteratur att läsa, inga anteckningar att skriva rent, inga examinationer som ska förberedas och ingen ångest över att jag kommer att försova mig till ytterligare en viktig föreläsning.

Ingenting.

Dagen har varit helt underbar, mötte Jane och Pia nere på stan efter att ha vaknat och varit bakfull som allt för många mornar och sedan lämnat ett pappersex av hemtentan i skolan. Sen så var jag lite personal shopper till Pia, en lunch och så lite chill i stadsparken med volleyboll, spalding och ett nyköpt baseball trä med tillhörande boll. Marie, Sofie och Anna anslöt sig och även boxerbruden Tora. Det var helt enkelt underbart.

Men så kommer jag hem till mig lägenhet som vägrar städa sig själv.
Inser att terminen är slut och att jag inte kommit in på sommarkursen i Normkritisk gestaltning på Stockholm Teaterhögskola och i stället för att känna lättnad över att jag inte har någon skola fram till 1 September så känner jag bara en otrolig tomhet.
Det bränner bakom ögonen och jag vet inte vad som är värst, att inte ha skola eller att ha ångest för att jag inte har någon skola.
Men just nu så känner jag mig bara så otroligt liten som människa.

btw, jag, Ia och Linda har ett avtal, vi ska leva hälsosamt, vi ska gå ner i vikt. De har graviditestkilon att bli av med och jag har överflödskilon.
Jag är taggad till tusen och ingen ska få stoppa mig, jag ska visa hela världen att jag också kan vara en vältränad Idrottslärare med en snygg figur och en tränad kropp som inte skvalpar runt likt havsvågor bara jag rör mig.
Jag ska kämpa och hoppas på det bästa
att jag inte är doomed to be fat!

Förhoppningsvis i alla fall.

Jah bless!
Med kärlek!