25 Juli

Jag vill inte mer nu, jag orkar inte, jag verkligen orkar inte mer nu. När min själ precis repat sig och mardrömmarna försvunnit så skall de återtas av andra. Drömmar med människor utan ansikte.

4½ års kamp som jag nästan vunnit och nu tillbaka till ruta ett bara att fortsätta igen frågan är om jag vinner denhär kampen, är mina krafter tillräckligt starka, orkar jag med dethär en gång till? Eller kommer mina krafter sina i mitten, kommer jag komma helskinnad ut i dethär?

Min själ är inlindad i en blöt, kall disktrasa, jag försöker spela så att disktrasan inte ska synnas, jag ler, jag skrattar men egentligen så vill jag bara sova bort min tid.

Systrarna Underbara med stort U finns där, hela tiden, för dom måste jag vinna denhär kampen. Dom är för fina för att jag ska ge upp.

Men kommer krafterna att hålla i sig?

Med kärlek!
Guds frid vare med er!