Jag tillät mig öppna spjällen, somnade och BAM så var de tillbaka. Paniken kom och nu är jag hemma.
Dock trevlig dag, trevligt sällskap och ömma fötter.
Det som glädjer mig mest nu är att äntligen, den 20 november får jag komma hem, till den platsen på jorden där jag är 100% trygg och som jag älskar över allt annat. Saknaden.
Jag lämnar er denna kväll med en viljan, har du en bibel i närheten, läs 1 korintsierbrevet kapitel 13. Nog bland det vackraste som skrivits!
Jah bless
one love
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar