12 Oktober

Så fortsätter livet och egentligen så förstår jag inte hur allt hänger ihop.

Sen sist så har jag spenderat en helkväll på en akutmottagning, haft ett läkarbesök, fått piller som ska göra mig lycklig och en kontakt för bearbetande.
Egentligen är jag otroligt mot allt som heter psykofarma, "lyckopiller" och antidepp medicin.
Men just nu så är jag i den positionen att jag inte orkar längre, det känns bra att ta tag i att börja jobba med saker som legat och grott i mer än halva min tid på jorden. Känns stört när jag tänker på det ur det perspektivet.
Vi ger det här ett försök.
Men jag hävdar att psykofarma inte är ett substitut till samtal och terapi av olika slag, bara ett komplement och om/när jag märker att systemet medicinerar mig och inte behandlar så kommer jag att lägga av direkt.

Ska väll även ta tag i att komma iväg till en sjukgymnast med både fot och rygg som gör konstant ont och att överhuvudtaget låta en läkare kolla på min överarm som jag drog till något så enormt i somras när jag och Patrik plastade in ett diskrum. (hej-jag-skrev-precis-jordens-längsta-mening.)

Det går helt enkelt väldigt upp och ner just nu, men det blir nog bra i slutet ändå.
Senaste dagarna har det blivit väldigt mycket mässor och gudstjänster, det känns väldigt bra faktiskt.

Idag drog jag iväg till en mässa i kära Väsby, Hammarby församling. Distansarna skulle dit så jag, Frida och Regina åkte.
Det var välkänt, hemtrevligt och sådär avkopplande som det bara är i välkända miljöer. Såklart råkade jag snubbla över en stackars jäntunge till konfirmand som måste ha blivit asrädd. Typiskt.

Har även lyckats baka jordens godaste biskvier som nu bor i min frys. Komsi komsi folket och fika. ;)

Nu ska jag duscha och sova för att åka till skolan imorgon även om vi har fri studietid hela dagen. Så ambitiöst av mig. Ja det ska gudarna veta!

Pax och godnatt!